Wolfenstein II: The New Colossus

Wolfenstein II: The New Colossus är uppföljaren till en av mina stora positiva spelöverraskningar från 2014, Wolfenstein: The New Order. Spelet tar vid ca 5 minuter efter där det första spelet tog slut. Snabba flashbacks återberättar händelserna från föregående spel och blandar friskt in nya sidor från huvudkaraktären William “B.J.” Blazkowicz barndom och liv. Efter att Blazkowicz legat i en lång koma vaknar han upp igen. Med sargad kropp, ben som inte fungerar och nazister som väller in från alla håll får man sätta sig i första bästa rullstol och sätta igång det man kan bäst. Döda nazister!

Första uppdragen är ganska rätt fram, ta dig genom korridorer, döda nazister, få ett nytt vapen. Döda nazister, äntra en stor lagerlokal/arena, döda nazister. Därefter tar spelet en vändning, ger dig som spelare nya möjligheter, nya utmaningar, nya sätt att döda nazister. När du blivit bekväm med denna nya spelstil ändras spelet igen. Från att springa runt med dubbla kulsprutor får du utforska ditt hem. Även en gigantisk ubåt, göra mindre uppdrag som att hitta potatis och ”döda” råttor i ammunitionsförrådet. Men innan du vet ordet av det vadar du genom döda nazister igen och spelet slänger in en ny twist i mekaniken.

En nazist ska snart få käka bly.

Storyn

Storyn är oväntat emotionell och djup. Hatet du ser och möter är tyvärr väldigt verklig, samtidigt som kärleken du får av dina nära och kära känns genuin. Allt medan B.Js inre sår river inom honom. Tyvärr väljer spelet att slänga in lite försök till humor lite här och var, vilket vid flera tillfällen bara känns malplacerat och klumpigt. Nej, när karaktärer inser sin egen dödlighet så passar inte toaletthumor.

Bild 1. En syn man aldrig vill se i verkliga livet!
Bild 2. Ibland får man känslan av att man spelar något annat, postapokalyptiskt spel.

Handling

Det hela handlar om att nazisterna vann andra världskriget. De la Europa under sina stålförstärkta kängor och tog sikte på Amerika som inte hade mycket att sätta emot den effektiva krigsmakten. Idag vajar svastikor från Amerikas klassiska landmärken, tyska lärs ut som det nya officiella språket och Ku Klux Klan vandrar öppet på gatorna och ses som mönstermedborgare. De små oorganiserade grupper som försöker göra motstånd utrotas successivt ut av nazister. De har dock inte fått hjälp av den nya världens bästa nazistdödare William Blazkowicz, eller som nazisterna kallar honom, Terror Billy.

Wolfenstein II låter dig döda nazister på alla möjliga och omöjliga platser och sätt. Allt från ett sönderbombat New York, underjordiska tunnlar runt Area 52 eller varför inte från ryggen på en eldsprutande robot, vilket var något som fick mig att känna mig som ett omslag till en 80-tals heavy metal album!

Grymt och kul

Spelet ger dig stora friheter att lösa spelets utmaningar på det sätt som passar dig bäst. Föredrar du att smyga runt i skuggorna, ta ut fienderna med din ljuddämpade pistol för att sedan avrätta befälhavaren up-close-and-personal? Eller beväpnar du dig med två fulladdade sturmgewehr och springer in med glödande pipor och skjuter ner allt som rör sig? Båda strategierna fungerar och spelet uppmuntrar till dig att spela på ditt sätt genom små utmaningar med belöningar som stärker dig.

Wolfenstein II: The New Colossus har stora skor att fylla efter föregående spel. Det lyckas nästan! Spelet är riktigt bra, men det mesta som spelet presenterar känns igen. De försöker skruva allt till 11, men det mesta hamnar på 8. Man har redan sett det i förra spelet vilket gör att en del mister sin ‘Umf’. Spelet är grymt kul, både grymt OCH kul! Missade du The New Order så bered dig på en GRYM spelupplevelse. Om du redan spelat The New Order så kommer du inte bli besviken, det är fortfarande lika kul att skjuta nazister med dubbla kulsprutor.

Tillbaka till recensioner

Lasse Partanen
PSN: Dragontail00